Clara Collman - kost, hälsa, träning, lchf, poledance

Fina Lisa och jag


Ne-Yo var grym


"For the next 3 minutes Ima be your boyfriend..."

Igår var jag och Lisa på Winterbeatz, en urban music festival med Big Boi, T-Pain och Ne-Yo! Vi dansade hela kvällen och hade så himla himla kul.

Big Boi körde klassiker från Outkast och min nya favoritlåt Shutterbugg. Jag blev överraskad över hur bra T-Pain sjunger. Jag trodde han bara gjorde massa samarbeten men igår var han själv och brände av värsta solosången.. grymt.

Jag är inte världens största Ne-Yofan men han bjöd på värsta showen och var så himla charmig så jag bara smälte... Mitt i allt körde han Michael Jacksons Off The Wall, livebandet var så bra och hela showen avsutades med Closer och den låten har aldrig varit så bra!

1. myströja Cotton On $10, 2. Oversizetopp Bardot $15


3. Bolero Cotton On $2. Japp, 14 kronor.

Sydney är ett riktigt rea-mecka. Rea hela tiden! Här är mina senaste fynd. Idag: fika med Anna, gratis kaffe på Coffee Club. Nu lyssnar jag på Ne-Yo och taggar inför Winterbeatz imorn!!!!

Jag firar att jag fått skatteåterbäring med en ny kalender från Kikki.K. Det är en butikskedja i Ordning&Reda-stil som startades i Australien av utlandssvenska Katarina som bor i Melbourne.

Jag älskar kalendrar och den här röda fina var verkligen perfekt! Den är stilren och har lagom med plats för noteringar för varje dag. Dessutom står alla veckodagar på svenska!

Jag firar nu ungefär tre veckor som sjuk. Jag blir sämre igen, och sen bättre, men den här virusskiten VÄGRAR lämna min kropp. På ett sätt är jag van eftersom jag brukar vara konstant förkyld genom hela den svenska vintern men samtidigt är det här knappast RIKTIG vinter utan kan snarare liknas vid tidig svensk höst. Dessutom saknar jag att träna, känner hur musklerna förtvinar, usch vilket lidande.

 

Förövrigt har jag lite smått börjat söka jobb. Ja, när det gäller att söka jobb tar det ungefär två månader för mig att gå från tanke till verksamhet. Jag tycker att det är otroligt tråkigt. Dessutom har jag jobbat så mycket och varit sjuk att jag knappast haft energin att söka nytt. Men nu kör vi i alla fall! Att hitta en fast heltidstjänst är tyvärr för sent nu eftersom arbetsgivare vill att man ska stanna i minst 6 mån och dessutom ska man helst vara Aussie. Så jag har bestämt mig för att stanna kvar på Coffee Club – jag trivs bra, speciellt med min favoritkollega Max, världens skönaste italienska barista som har blivit en av mina närmaste vänner här. Nya planen är jobba två eller tre dagar i veckan på Coffee Club kombinerat med 1-2 andra part-time jobb. Jag känner mig väldigt positiv så här långt.. Får se hur detta går. Jag lovar att uppdatera er.. När jag fått napp!

Genialisk. Första lyssningen lämnade inget intryck, efter två gånger var jag fast.
Låten och videon sitter i mitt huvud nu. Fan vad snyggt.

Jag har alltid haft ett bra förhållande till mat. Nyfiken på nya smaker, intresserad av matlagning. Alltid haft god, hemlagad mat på bordet. Aldrig lightprodukter eller halvfabrikat. Alltid smör och Bregott – aldrig margarin. Jag har inte haft problem av hetsätning eller bantning utan har njutit med gott samvete.

 

Mitt problem har varit mitt enorma sockerberoende. Ett komplext och starkt beroende som jag varit mer eller mindre omedveten om tills jag bestämde mig för att utesluta allt socker ur min kost.

 

Jag har funderat mycket på mitt beroende och jag inser hur långt ner i ”skiten” jag har varit. Mitt sockerberoende började i barndomen och jag har fortsatt spä på det genom att mata kroppen med enorma och onödiga mängder snabba kolhydrater under hela min uppväxt. Minnen av att jag öste ner socker i teet när vi fick mellis på fritids. Utflyktsmatsäckar som bestod av saft och kakor. När skollunchen inte räckte till handlade vi smågodis på Abbes kiosk utanför skolan. Vi hängde på 7-eleven på håltimmarna i högstadiet, deras brownies var en favorit. Hemma kunde jag ibland äta mörk sirap med sked när pappa inte såg. Jag kunde köpa en stor burk Nutella eller Marshmallow Fluff på en vardag och äta upp hela själv. I hemlighet såklart. När jag tänker efter involverar nästan alla mina barndomsminnen socker. Jag har nog ätit något sött nästan varje dag under större delen av mitt liv. Jag har insett att inte bara mitt sockersug varit out of line – hela min kosthållning har varit helt rubbad. Jag har alltid varit dålig på att lyssna på kroppens signaler när det gäller hunger och mättnad och har varit beroende av att småäta i evigheter.

 

Att börja med lchf var inte svårt. Den stora utmaningen har varit att stå emot sockersuget som inte försvann direkt. Jag trillade dit många gånger i början och gör det fortfarande ibland. Många som övergår till lchf blir av med sitt sockersug direkt men så är alltså inte fallet med mig. Jag kämpar fortfarande med det, efter 19 års beroende.

Jag är ledig idag men hade inga planer. Sydney är öde och tomt på vänner just nu. Eftersom tisdagar är Movie Night i Australien bestämde jag mig för att gå och se Eclipse. Mumsade på nötter och mörk choklad medans jag njöt av en biodejt med mig själv. Har hört att filmen ska vara bäst hittills, jag vet inte om jag håller med. Kanske.

 

Plus

- Välskrivet manus som följer boken

- Hänsyn till viktiga detaljer, till exempel att man får veta mer om Jasper och Rosalies bakgrunder

- Sjukt välgjorda ”slagsmålsscener” fartfyllda och spännande

- Jacob!!! Grymt skådespel av Taylor Lautner, känns lite skumt att jag är tänd på en två år yngre kille?

TEAM JACOB!

- "I'm hotter than you"

- Tältscenen! Men hallå, ska inte Bella ta av sig kläderna?

 

Minus

- Skådespelet är lika stelt som vanligt

- Inget flyt i filmen, tiden bara går och det kommer aldrig i gång, jag dras aldrig in i handlingen

- Inga sexscener?!

 

Hmm, inga fler tankar just nu. Jag uppdaterar om jag kommer på något. Gick ut från biosalongen och kände mig underligt varm och glad. Nu sitter jag här och njuter av min ensamhet. Väntar förmodligen lite sällskap senare. Imorn är det back to work. Livet är bra härligt!

Några bilder från min födelsedagsmiddag på Beach Rd. Resten kommer på facebook.

Mår äntligen bättre. Veckan har varit så jobbig. Ni vet känslan - kommer jag nånsin bli frisk? Det blev jag. Men halsen är fortfarande sliten.

Igår efter jobbet gick åt jag middag med några kollegor på kinesisk restaurang. Och då menar jag kinesisk. Vi flyttade till Kina. Känslan var smutsigt gatukök - ljudligt, fullt med stekos och ånga. Lokalen var fylld till bredden. Full med kinesiska familjer som var ute och åt. Gubbar som slevade nudlar med sina ätpinnar. Servitriserna var röda i ansiktet och alldeles svettiga när de tog orders på kinesiska. Vi beställde in tre stora rätter som vi delade på. Till det drack vi kinesiskt te i vattenglas. Häftig upplevelse - önskar jag hade haft kameran med mig.

Idag: Fika med Julia. Mörk choklad på Max Brennaaa. Julia åker snart ifrån Sydney och vi ses antagligen inte igen förrän i November! Sorgligt tycker jag.

Nu är jag hemma och laddar inför en sista lång arbetsdag innan jag är ledig på tisdag. Vilken lycka.

Dagens sjuklunch. Stekt halloumi, zucchini, paprika och ägg. Till det en kopp av mitt nyinköpta vita te med vaniljsmak. Gott och värmande för min stackars hals.

Jag är sjuk igen. Klarade mig på min födelsedag men efter helgen bröt det ut igen. Tog ledigt från jobbet igår och vilade ut ordentligt, kände mig bättre igår morse men efter en lång dag på jobbet mår jag riktigt dåligt igår. Idag är jag ledig men jag vill inte tänka på att jag jobbar hela helgen. Får hoppas på ett snabbt tillfrisknande.

Igår förgylldes min kväll med mitt födelsedagspaket som har kommit från Sverige! Pappa har skickat mina jeansleggings, två koftor och mina favoritstövlar för att jag ska överleva vintervädret här. Vilken lycka! Jag älskar verkligen mina stövlar från Björn Borg. Jag köpte dem i Oktober 2006 och de är därmed nästan lika gamla som den här bloggen.



Mina födelsedagspresenter: Bearnaisesås. Ett ord: Hallelujah! Marabou Polka. Fungerar ju inte så värst bra med min diet, men jag ville liksom prova. Egentligen hade jag tänkt spara den och fira när jag gått ner några kg men nu är jag så sjuk och ynklig att jag känner mig värd lite Marabou. Och jäklar vad söt den är! Efter månader utan socker blir det lite mycket. Proteinschampo från Rosenserien. Mitt absoluta favoritschampo. Tack! Har redan ett som jag köpte innan jag åkte hit. Schampot är ganska dyrt, 168 kronor, men det är drygt, räcker i mer än 6 månader och det gör håret tjockt och friskt. I paketet låg en fin klocka från pappa. Han vet att jag älskar klockor. Tack <3


Mitt födelsedagsfirande blev förövrigt jättemysigt, bilder kommer när jag känner mig levande igen, nu ska jag tillbaks till sängen och powervila.

Idag fyller jag 20 år. Jag är svinsjuk och firar med Strepsils och Panadol (eller Alvedon som ni säger där hemma). Men jag är så van vid att bli sjuk vid viktiga tillfällen att jag är glad ändå för jag har en förhoppningsvis jättebra helg framför mig. Jag börjar ikväll med en liten middag för några tjejkompisar. Men först måste jag lida mig igenom en dag på jobbet, önska mig lycka till :)